Under ett valår, oavsett om det gäller riksdagsval, kyrkoval eller val till EU-parlamentet, dyker de upp – valaffischerna. Över de senaste hundra åren har utformningen av valaffischer för de olika valbara partierna utvecklats till en konst och det spenderas väldigt mycket tid och pengar för att komma fram till hur ens budskap bäst når ut med en bild och några få ord.
Trehundratjugo miljoner kronor, så mycket betalade riksdagspartierna för sina reklamkampanjer under valåret 2018. En stor del av kostnaden gick naturligtvis till konsulter vilka skulle fundera på vad själva kärnan i reklambudskapet skulle vara. Hur når man människor på bara ett par sekunder och med hjälp av endast en eller ett par bilder samt några få ord i stora bokstäver. Att bilderna och texten i partiernas reklambudskap ska spegla den politik som partierna vill föra är självklart, men de ska också pränta in bilden av leende partiledare och få dessa att framstå som bättre än sina konkurrenter. Allt återigen på väldigt liten yta med väldigt kort interaktionstid till förfogande.
Valaffischen, fortfarande det bästa sättet att nå ut
Valaffischen, antingen analog i form av ett klassiskt plakat upphängt någonstans där människor passerar, eller i form av en digital bild upphängd någonstans på internet, räknas fortfarande som det absolut effektivaste marknadsföringssättet för ett politiskt parti under ett valår. Affischerna förmedlar ett budskap som sätter sig direkt hos mottagaren. Miljöpartiet använder sig av bilder på utmärglade isbjörnar med budskap om att naturen inte kan vänta och att de är rätt personer för jobbet. Moderaterna vill i sin tur förmedla bilden av sig själva som ordningsmän i klassen och deras affischer hade budskap om att ta tag i Sverige. Affischernas budskap är alla korta och skall leda till att mottagaren själv automatiskt associerar partierna med positiva faktorer. Det ska kunna räcka att någon kör förbi en skylt med en utmärglad isbjörn för att ofrivilligt få en bild av att miljöpartiet vill rädda isbjörnar. Den här effekten är det bara affischer som kan uppnå och därför är de fortfarande givna i alla politikers marknadsföringskampanjer.