I dag kan vi läsa på Unt.se att de i Uppsala vill göra en beräkning som bygger på elevernas avgångsbetyg från grundskolan, ekonomiskt bistånd i familjen, utländsk bakgrund och om eleven bor med en eller ingen vårdnadshavare. Beräkningen ska visa hur många i respektive skola som förväntas klara gymnasiet. Detta ska sedan ställas mot hur många som faktiskt klarar sig. Man gör alltså en jämförelse för att se hur många som inom fyra år klarade av att uppnå behörighet för högskolestudier, jämfört med det förväntade antalet.
Hur ska man tolka det? Ska jag då tolka det som att de anser att barn i ett område är dummare än barn i ett annat område? Ska inte varje skolform ta ansvar för sitt uppdrag? Bara för att en elev har presterat ett visst resultat i grundskolan kanske den inte presterar lika på gymnasiet – för skolan är olika, lärarna är andra. Med Uppsalas modell tar man bort kravet på gymnasiet som skolform, diskriminerar elever utifrån härkomst etc. Forskning från bland annat Lennart Grosin, docent vid pedagogiska institutet på SU, visar att det finns skillnader mellan skolor avseende elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av deras sociala bakgrund, tidigare kunskaper eller skickligheten hos deras lärare.
Han menar att en effektiv skola präglas av starkt pedagogiskt ledarskap där rektorn är tydlig och demokratisk. Kunskapsmålen ska vara i centrum och utvärdering en självklarhet.
Det är verkligen intressant att veta att olika bakgrund inte spelar någon roll, när barnet går i skolan för att lära sig, det spelar bara roll, om barnet skulle få undervisning hemma, av sina föräldrar.
Barn är inte dummare i ett område än ett annat, vad man gör och vilka intelligenskrav som ställs på en individ är av största vikt.
I Haninge ställer vi kravet 100 % - vad annat kan vi göra? Skollagen säger att alla barn har rätt till kunskap. Att då sätta målet att 8 av 10 ska få det eller 7 av 10 eller något annat är inte rimligt. Oavsett vart du bor, vem du har som mamma eller farfar eller vart du kommer ifrån.
Alexandra Anstrell (M)
7 kommentarer:
Alexandra:
Självklart är olika skolor olika bra, det finns skillnader även efter då man korrigerat för elevernas socioekonomiska bakgrund. På samma sätt är enskilda lärare olika bra.
Detta nämner du att Lennart Grosins forskning visar och du nämner vilka faktorer han anser ger en effektiv skola. Direkt efter det skriver du, vilket gör att man undrar om det är du som tycker till eller om det är Grosins slutsatser, "det är verkligen intressant att veta att olika bakgrund inte spelar någon roll".
Jag är helt övertygad om att Grosin inte har kommit fram till att "olika bakgrund inte spelar någon roll". Att han kommit fram till att olika skolor ka minska bakgrundens betydelse, det köper jag, men att bakrunden inte spelar någon roll, det tror jag inte på.
Jag vore tacksam om du kunde lämna ett klargörande i denna fråga. Är det du som sa vad du trodde eller är det grosins forskning som sa att bakgrund inte spelar någon roll?
Jag vore tacksam om du, Alexandra, kunde lämna ett klargörande i denna fråga. Var det du som bara sa vad du trodde eller är det Grosins forskning som sa att bakgrund inte spelar någon roll?
Alexandra:
Vad beror denna tystnad på? Har du upptäckt att du hade lite fel kaske och så försöker du istället för att erkänna det ignorera det och hoppas att det försvinner?
Kom igen nu, Alexandra, lägg fram bevisen för att olika bakgrund inte spelar någon roll! Du kan inte hålla på och säga saker som saknar stöd i forskningen utan att argumentera för det eller backa upp det med fakta!
Tobias, självklart ska jag svara. Har dock inte sett att jag fått så många kommentarer då jag bara är fritidspolitiker så jag är inte heltid på bloggen.
I mitt inlägg skriver jag "Det är verkligen intressant att veta att olika bakgrund inte spelar någon roll, när barnet går i skolan för att lära sig, det spelar bara roll, om barnet skulle få undervisning hemma, av sina föräldrar." Det är mina ord och min uppfattning, det är jag som "tycker till" som du kallar det.
Lennart Grosin, docent vid SU, skriver i sin forskning ” Det finns skillnader mellan skolor med avseende på elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av elevernas sociala bakgrund” Grosins forskning säger vidare att ” alla är läraktiga samt att det är skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat” och avslutningsvis ”Elever i de mest framgångsrika skolorna, som har svaga kunskaper och färdigheter vid skolstarten, kan överglänsa elever med de bästa förutsättningar men som haft oturen att hamna i en mycket ineffektiv skola”
Jag tycker verkligen att det är bra att vi i Haninge arbetar utifrån att elevernas resultat beror på skolan och inte vart eleven kommer ifrån eller vilka föräldrar eleven har. Då kan alla elever få den kunskap de har rätt till.
Tack för svar, Alexandra! Fritidspolitiker eller inte så är det väligt lång tid med en vecka innan svar. Bloggar man bör man ta uppgiften seriösare.
Okej, det är din uppfattning. Du tycker till. Bra att veta. Är det så brukar man skriva "jag tycker" eller något liknande som visar vad det handlar om. Du skrev "det är verkligen intressant att veta" vilket tyder på att det är på ett visst sätt, att det är fakta. Det är inte okej att försöka förvilla folk så!
Jag hoppas att du förstår att det Grosin skriver inte betyder att bakgrunden inte spelar någon roll. Jag tycker det är synd om Haninges invånare om de skulle ha en ordförande för gymnasienämnden som inte förstår det.
Det Grosin säger är inte konstigare än att olika lärare är olika bra och kan göra olika bra jobb med samma elevmaterial. Samma gäller självfallet för skolor.
Vidare säger han att bra och dåliga skolor överlappar varandra i resultat, något som också är helt naturligt. En del av eleverna i dåliga skolor är bättre än en del av eleverna i bra skolor samt en del av eleverna med dåliga förutsättningar i bra skolor är bättre än en del av eleverna med bra förutsättningar i dåliga skolor. Detta innebär dock inte att bakgrund inte har någon betydelse. Vi säger att man gör tester, där skolor får testa med först en elevgrupp med bra förutsättningar och sedan en elevgrupp med dåliga förutsättningar, resultatet där blir att det blir bättre resultat med elevgruppen med bra örutsättningar.
Skicka en kommentar