Skoldebatten går vidare i Göteborgsposten. Igår kom en replik på Skolinspektionens utmärkta presentation av sin verksamhet och syfte. Den kritiske läraren arbetar inom IV-programmet så hans perspektiv är kanske förståeligt. Men som övergripande princip blir slutsatserna helt tokiga. Vi kan aldrig acceptera att vissa barn stämplas som "hopplösa fall" eller att elever som går i en viss skola nog inte kommer att klara godkända betyg. Skolans uppgift är att ge alla barn, 100%, de kunskaper som de har rätt till.
I Haninge har vi under flera år arbetat för att vända till detta synsätt. Tidigare betraktade också vi resultaten i skolan som en följd av elevernas bakgrund och socioekonomiska situation. År 2004 utsågs vi till Sveriges sämsta skolkommun.
Nu har vi vänt på kakan och betraktar elevernas resultat som en följd av skolans pedagogiska arbete.
Denna s k Synvända har lett till att skolorna i Haninge ryckt upp sig rejält, se bl a DN 7/12 -09 Idag anses vi som en av Sveriges mest framgångsrika skolkommuner av SKL.
Det är oerhört viktigt att vi tar tag i den svenska skolan. Vi kan aldrig acceptera att en fjärdedel av alla barn går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Skolinspektionen är inne på rätt väg i sitt arbete. Att lyfta fram kunskapsuppdraget är i grunden att hjälpa de elever som har svårast förutsättningar. Det går om man vågar.
Må väl!
Martina Mossberg (M)
15 kommentarer:
Jag instämmer helt med dig och jag är dessutom lärare. Jag skulle vilja veta vad denna lärare tycker att vi skall göra? Varför är det ok att inte kvalitetsgranska skolan?
För många elever är skolan den enda fungerande plats de har. Givetvis skall den så långt det är möjligt engagera eleven att se andra sidor av livet. Bara utbildning kan vara nyckeln till en bättre tillvaro.
Eftersom jag är denna lärare är det ganska enkelt att svara. Jag har ingenting emot kvalitetsgranskning. Det har jag aldrig sagt, tyckt eller skrivit. Jag vänder mig emot att Skolinspektionen gör heder av att man numer blundar för samhällsstrukturella fenomen såsom segregation. Det är självklart att färre elever i Gunnared eller Lärjedalen går ut grundskolan utan godkända betyg så länge grundförutsättningarna inte är likvärdiga. Tror ni moderater på allvar att uppdraget ser likadant ut i välbärgade områden som i områden med massarbetslöshet och stort utanförskap?
Skolinspektionen bör givetvis lyfta fram positiva exempel i såväl välbärgade som fattiga områden, men att i sin granskning helt blunda för omvärlden... Ja, det får man antingen vara blind eller moderat för att kunna acceptera... vilket kanske är samma sak när jag tänker efter.
Svar till Andreas Magnusson: Jag vet inte Din ämnesbehöriga bakgrund, men en sak är säker, tyvärr har Du själv missat att lära in vad varje ämnesbehörig SO-lärare är skyldig att lära ut för att eleverna skall uppnå målbeskrivningen för godkänt i ämnet samhällskunskap i 9:an.
Ur kursplaner och betygskriterier för ämnet samhällskunskap "Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– känna till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter,
– kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund,
– förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt,
– ha grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige,
– ha kunskaper om internationella förhållanden samt kunna diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv,
– ha kännedom om samhällsekonomi, hushållsekonomi och privatekonomi och kunna diskutera möjliga vägar som leder mot ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt,
– kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet."
Konkret betyder detta också att man inte kan utgå från segregation eller samhällsstrukturella problem när man lägger upp sin undervisning. VARJE ELEV har rätt att från 1:a klass och uppåt få hjälp att anpassa sin inlärning till sitt eget, inte sin grupptillhörighet eller sin samhällstrukturella situations, behov av stöd och hjälp. Konkret betyder det, som alla ämnes- och stadiebehöriga lärare vet, att varje lärare samtidigt som han/hon går igenom ett avsnitt som eleverna skall arbeta med också i förväg så långt det är möjligt har förberett t.ex. lättare texter för de som så behöver, annan form av inlärning av materialet så att det går anpassa det eleven skall lära in för att hänga med klassen utifrån detta.
Det betyder att kraven ligger på läraren att kunna individualisera stoffet samtidigt som det krävs att läraren har tillräckligt mycket icke läroplatsbunden undervisningstid för att kunna förbereda detta.
Ytterst få skolor har bibliotek samt det nödvändiga extra undervisningsmaterialet hemma. Det skulle kosta kommunerna alltför mycket att ha. Men varje kommun har förhoppningsvis ett större bibliotek med tillgång till tidskrifter.
Skolverket har helt rätt. Fungerar inte skolan som skollagen kräver, finns det för många ämnes- och/eller stadieobehöriga lärare, så är det skolverket pekar på ett problem.
Det är inte elevernas fel om de inte får lära sig redan i de lägre årskurserna tillräckligt för att de INTE skall behöva hamna i det individuella programmet. Det är inte eleverna som misslyckats om de hamnar där. Det är skolan.
Hej Andreas
Vad jag menar och som vi arbetar i Haninge, vi är överens politiskt från vänsterpartiet till Moderaterna, är att om skolan fungerar så att eleverna lär sig det som de ska i skolan så spelar inte samhället utanför skolan någon roll. Tex. så har vi under många år sett att elever får läxor som de inte klarar. Om föräldrar ska hjälpa till hemma så är det viktigt att föräldrar kan, ja till och med en fördel om föräldern är lärare. Men om skolan fungerar så att den lär eleverna i skolan så spelar inte föräldrarnas bakgrund lika stor roll. Det måste du ju ändå hålla med om?
Hej Martina!
Jag är stark anhängare av de teorier som presenterats av bl.a. Lennart Grossin där man lyfter fram just vad som utmärker en framgångsrik skola. Se t.ex. : http://quadriceps.se/FORSKNINGSRAPP%20OM%20FRAMFANGSRIKA%20SKOLOR%2003.doc
Jag håller med dig om att skolor och pedagoger kan göra stor skillnad genom att ställa krav och genom att låta skola vara just skola. Det är viktigt att ställa krav och att ha höga förväntningar.
Min poäng är att du (och skolinspektionen) har fel när ni tror att den sociala bakgrunden INTE spelar någon roll alls (Läs punkt 3 i länken). Den spelar jättestor roll och därför krävs det långt större resurser i segregerade områden. Elever i socialt belastade områden kan lyckas men som situationen ser ut just nu (i alla fall i Göteborg) med enorma resursminskningar i belastade områden (t.ex. Gunnared med ca 50% obehöriga elever efter grundskola - där säger man upp ett stort antal lärare), så är det inte längre möjligt att bekämpa segregationens effekter.
Norah4you: Om min teoretiska bakgrund är av intresse så kan jag berätta att jag är gymnasielärare i svenska och religion, att jag är fil mag i religionsvetenskap samt har diverse studier i filosofi, statsvetenskap, sociologi m.m. Rent praktiskt, vilket jag tycker är viktigare, är jag uppvuxen i Hammarkullen, ett område som så hårt drabbats av segregationen att det inte längre är samma plats som jag än gång levde i. Jag har arbetat på det individuella programmet i snart 9 år.
Jag vill också tillägga att jag liksom du inte tycker att det i första hand är elevens fel om elever misslyckats i grundskolan. Läs gärna min artikel också. Jag misstänker att du inte gjort det.
Självklart har läraren Andreas Magnusson rätt i denna diskussion och Martina Mossberg fel. Hur bra skolan och lärarna än är så kommer alltid socioekonomiska faktorer att spela in. Självklart kan en väldigt bara skola och väldigt bra lärare delvis kompensera för elevers bakgrund men bakgrunden kommer ändå alltid spela in. Ett teoretiskt exempel. En skola med sina lärare undervisar elever från de sämsta tänkbara bakgrundsförhållanden och får ett visst resultat och sedan tänker man sig exakt samma skola med exakt samma lärare som undervisar elever från de bästa tänkbara bakgrundsförhållanden. Hur många tror att resultaten blir exakt de samma? Det hela är så självklart att det bara är folk som Martina Mossberg som tror att det är annorlunda, eller i varje fall försöker dem övertyga andra om det. Anledningen till att folk som Martina Mossberg säger detta är att de vill försöka få bort resursfrågorna från skoldebatten. De försöker inbilla folk att resurser inte har någon betydelse och att socioekonomisk bakrund inte har någon betydelse vilket motbevisas av all forskning.
Jag vill också kommentera det totalt överdrivna självberöm som Martina Mossberg öser över Haninges skola och barnomsorg.
För det första. Haninge hör fortfarande till de sämsta kommunerna i landet i de undersökningar som kommunen låg så dåligt till i 2004, vilket Martina Mossberg nämner. Det har knappt skett någon förbättring alls.
För de andra. Den så kallade bevisning som Martina försöker presentera för att få oss att tro att Haninge verkligen har blivit bättre är tunn som luft. Hon pekar på en DN-artikel där det i inledningen nämns att Haninge är en av de kommuner som förbättrat sig mest. Det som inte framgår av artikeln är att det är enligt SKL.s rapport som Haninge hör till en av de kommuner som har förbättrat sig mest. Frågar man sedan SKL hur de har kommit fram till att Haninge hör till den grupp av kommuner som har förbättrat sig mest så har SKL inget mer att komma med än att Haninge kommuns egna kunskapskontroller säger det. Det finns nämligen ingenting som går att jämföra med andra kommuner som visar att Haninge har förbättrat sig. Övriga kommuner i undersökningen har SKL plockat fram genom att jämföra slutbetyg, resultat på nationella prov, SALSA-värden och dylikt men Haninge valdes inte ut på detta sätt utan där godtog SKL bara att Haninge själv säger att kommunen har förbättrat sig och det enda Haninge kommer med är sina egna kunskapskontroller vars effekt är tveksam och analyserna av dem som kommunen genomför är under all kritik.
Varför gör då SKL på detta sätt? Varför väljer SKL ut Haninge trots att det inte finns något som säger att Haninge är en framgångsrik skolkommun? Jo, svaret på detta är att Haninge gör det som många inom etablissemanget vill att kommuner ska göra, de har infört tidigare bedömning och tidigare kontroller av eleverna. Haninge tvekar inte ens att kontrollera förskolebarnen och ge betyg till barnen i förskoleklass. Det är detta som är anledningen till att Haninge lyfts fram genom att tas med i rapporten. Läser man SKL.s rapport så får man lätt uppfattningen att de skulle vara objektiva eller att deras rapport skulle vara vetenskaplig men det är den inte. På direkt fråga från mig medgav chefen för den grupp som har gjort SKL.s rapport att de inte hade använt vetenskapliga metoder för att välja ut vilka kommuner som de lyfte fram som framgångsrika skolkommuner, i slutänden valde bara SKL ut de kommuner de själva ville välja ut.
Väldigt intressant läsning Tobias. Jag är inte särskilt insatt i situationen i Haninge men det förvånar mig inte särskilt mycket om det i princip är så som du beskriver det. Det går en våg genom hela samhället där man ropar på tuffare tag, hårdare kontroll, tidigare sortering o.s.v. Det har visat sig dyrt och alltför svårgenomförbart att på allvar tro på en skola för alla. Man fortsätter gärna att låtsas att så är fallet och syndabockarna för misslyckandet är lärare i förortsområden, eller lärare på IV.
Menar du på allvar att man i Haninge betygssätter förskolebarn? Som pappa till en femåring känner jag att det vänder sig i magen.
Den här typen av sorteringstänkande gör sig möjligen bra för dokusåpor på TV. Som pedagogisk modell har det inget stöd alls i någon forskning som jag någonsin hört talas om.
Andreas:
Nej, Haninge kommun betygsätter inte förskolebarnen men de har kunskapskontroller på 4- och 5-åringarna på dagis, där alla barn i en viss ålder ska klara av vissa saker, och de sätter betygsliknande omdömen på 6-åringarna i förskoleklasserna.
Jag hinner tyvärr inte svara så fullständigt denna gång men detta kanske gav lite information i alla fall.
Rättvisepartiet socialisterna som Tobias Lindberg företräder borde vara mer för att vi ska ha en skola som kompenserar för de orättvisor som finns.
Barn som kommer till skolan har olika mycket med sig hemifrån. Vissa barn har aldrig fått en saga läst för sig och har inga böcker alls hemma, andra barn har mycket böcker och har fått sagor läst för sig varje dag. Vi måste ha en skola som redan från början arbetar med att kompensera för dessa orättvisor. Att Tobias Lindeberg och rättvisepartiet inte står för det tycker jag är märkligt. Om barn klär sig eller inte beror inte på barnets egna egenskaper eller socioekonomiska bakgrund. Det är hur väl skolan fungerar som gör skillnaden.
I Haninge är vi politiskt överens om detta synsätt, från vänstern till moderaterna och detta borde också ett parti som rättvisepartiet ställa upp på!
Det blir ju bara larvigt när Martina Mossberg istället för att bemöta min kritik beskyller mig och Rättvisepartiet Socialisterna för att var mot att skolan kompenserar för orättvisorna i samhället. Självklart ska skolan jämna ut skillnaderna men det görs inte genom kunskapskontroller och betygsliknande omdömen vilket tvärtom riskerar att öka skillnaderna mellan barnen. Åtgärderna borde istället för kunskapskontroller i förskolan och betygsliknande omdömen i förskoleklassen vara att minska barngrupperna på förskolan, minska storleken på klasserna i grundskolan (speciellt viktigt i de lägre årskurserna), ge skolorna och de enskilda lärarna större frihet i undervisningen av barnen, ge föräldrarna mer insyn i och inflytande över barnens utbildning, förvaltningen måste lita på lärarnas omdöme då de begär mer resurser.
Skulle dessa åtgärder genomföras skulle det göra att skolan och barnomsorgen förbättrades radikalt. Men sådana åtgärder är inte Martina Mossberg, hennes parti moderaterna eller för den delen något av de andra partierna som stödjer kunskapskontrollerna i förskolan, berdda att genomföra eftersom de inte vill skjuta till mer pengar till skolan och baromsorgen. Istället försöker de och förvaltningschefen Mats Öhlin lura i folk att socioekonomiska bakgrundsförhållanden inte spelar någon roll som ett led i att möjliggöra fler nedskärningar och införa fler och hårdare kontroller av barnen.
Vad specifikt menar Martina Mossberg har gjort Haninge till en av Sveriges mest framgångsrika kommuner? Intressant att veta.
- Vilka resurser har exv. skolkommunen satsat på lärarnas kompetensutveckling inom området undervisning. Nog så viktigt om skolan ska klara sin uppgift att "ge alla barn de kunskaper de har rätt till".
Elisabeth, vi har under flera år anordnat fortbildningar för lärare i olika ämnesfördjupningar tex. i fysik och kemi. Många lärare har använt sig av lärarlyftet. Vi har lyft goda exempel och lärare har kunnat göra studiebesök för att inspireras. Skolorna har också i uppdrag att på skolorna ha pedagogiska forum för att lära av varandra och mycket mera. Men vi är långt ifrån klara, vi har nu börjat fundera på vad som gör en lektion bättre än en annan och hur lärare ska kunna få kunskap om hur de kan utveckla sina arbetssätt så att undervisningen blir ännu bättre.
Titta gärna på denna länk: http://www.theatlantic.com/doc/201001/good-teaching
Kan vi i Haninge ta någon lärdom av det?
ovan inlägg är skrivet av Martina Mossberg
Skicka en kommentar