Stadsbyggnadsnämnden beslutade i veckan i politisk enighet att godkänna det genomförda detaljplanesamrådet Årsta havsbad. Samtidigt beslutade nämnden att ställa ut detaljplaneförslaget, vilket är det sista steget i den kommunala detaljplaneprocessen.
Vi är alla medvetna om att det handlar om en detaljplan där det finns många synpunkter. En av huvudfrågorna är om Årsta havsbad överhuvudtaget ska förändras. En annan är om det är nödvändigt med moderna lösningar för vatten och avlopp. En tredje är hur stora eventuellt tillkommande byggrätter ska vara. En fjärde är hur kostnaderna för utvecklingen ska fördelas. En femte är hur trafik- och parkeringssituationen kan få stabila lösningar.
I grunden för kommunens detaljplanearbete ligger kommunfullmäktiges vägvalsbeslut från år 2005 om att Årsta havsbad ska förses med moderna vatten- och avloppslösningar och att detta ska kombineras med en viss utökning av byggrätterna för de allra flesta. Detta grundläggande beslut ligger fast, men självfallet kommer alla möjliga detaljer att kunna diskuteras vidare.
Jag ser verkligen fram emot att detaljplanen antas före sommaren. Vi får naturligtvis räkna med att den kommer att överprövas på olika sätt. Det är ändå flera viktiga steg i rätt riktning som kommunen står i begrepp att ta.
50 kommentarer:
Varför tar ni bort Strandskyddet på fastigheterna nere vid vattnet som tidigare inte omfattades av detaljplanen. I motiveringen till varför strandskyddet skall tas bort tas inte alls upp att strandskyddet också är till för att garantera tillgänglighet till standområden för allmänheten. Om starndskyddet tas bort görs det omöjligt för allmänheten att ta promenader längs hela kuststräckan i Årsta havsbad. Att det inte har gått att promenra hela sträckan tidigare har berott på att ägarna till dessa fastigheter i strid med gällande regler har satt upp staket och skyltar där det står "privat" eller "privat tomt" på, dettta har gjort att folk inte har gått där tidigare. Nu tänker ni belöna fastighetsägarnas brott mot reglerna med att helt ta bort strandskyddet. Det låter obegripligt!
Det finns över 850 fastigheter här i Årsta havsbad och jag och många andra här ute anser att allmänhetens möjlighet att vandra längs hela kuststräckan, iställlet för som nu då man måste gå upp i området och ibland ända upp till stora asfaltsvägen för att sedan kunna gå ner till vattnet igen, borde väga tyngre än 7 fastigheters vilja att ha privata stränder.
Kommunen skulle gärna se att en strandpromenad kunde anordnas inom hela området. Vi har också försökt att komma överens med berörda fastighetsägare i detta syfte genom att erbjuda styckningsrätter i utbyte. Det har inte accepterats och jag ser inga möjligheter till att tvinga fram detta genom till exempel expropriation.
Tommy Lundin
kommunalråd
Men, ni behöver ju inte komma överens med dem. Standskyddet finns ju redan där vilket ger allmänheten rätt att gå längs stranden på dessa fastigheter.
Men istället eftersom fastighetsägarna vägrar att tillåta allmänheten tillträde till hela strandsträckan genom att sätta upp staket och "privat tomt"-skyltar, ett tillträde som redan idag ska vara möjligt enligt strandskyddsreglerna, så belönar ni deras brott mot strandskyddsreglerna genom att helt ta bort strandskyddet. Det låter helt tokigt! Varför gör ni så?
Det ni istället borde göra är att se till att de berörda fastighetsägarna tar bort alla staket, skyltar och andra saker som bryggor och betonfundament nere vid stranden som lurar folk att tro att de inte har rätt att gå där.
För att förtydliga. Det du, Tommy, säger, att det skulle behövas expropriation för att allmänheten skall kunna promenera längs hela stranden i Årsta havsbad, det stämmer inte. Strandskyddet möjliggör ju redan det. Det enda ni behöver göra är att se till att de berörda fastighetsägarna följer strandskyddsreglerna och tar bort alla byggnationer som strider mot strandskyddets tanke.
Ofta blandas strandskydd och allemansrätt ihop. Så görs också i dessa kommentarer. Strandskyddet innebär inte i sig att det är fritt fram att ströva på andras tomter. Allmänhetens tillträde till annans mark regleras i Sverige av allemansrätten. Den har i sin tur vissa begränsningar, till exempel vad gäller hemfridszon.
Tommy Lundin
kommunalråd
Det du säger, Tommy, stämmer inte.
Strandskydd innebär att allmänheten har tillträde till de delar av fastigheten som inte är själva tomten. Har man en stor fastighet så är det bara den del av fastigheten närmast boningshuset som räknas som tomt. Detta genom att det antigen är hemfridszon eller att det är gjort en tomtplatsbestämning. Resten av fastigheten har allmänheten tillträde till enligt allemansrätten som är förstärkt vid stränder genom strandskyddsreglerna. Vid kusten får en tomtplatsbestämning högst vara 1500 kvm enligt Narturvårdsverkets riktlinjer om strandskydd, detta kan fungera som ett riktvärde för hur en rimlig tomtstorlek får anses vara vid kusten. 1500 kvm innebär på ett ungfär knappt 20 meter från centrum på bostadshuset. Husen på de fastigheter i Årsta havsbad som ni vill ta bort strandskyddet ifrån ligger på ungefär 35 meters avstånd från vattnet eller mer. Själva tomten ska alltså inte anses sträcka sig ända ner till vattnet även om fastigheten gör det.
Dessutom går ert beslut att ta bort strandskyddet ända ner till vattnet emot den nya lagen som reglerar strandskyddet som kommer att antas den 1.a juli, den säger att det skall lämnas en remsa närmast vattnet där strandskyddet skall vara kvar så att allmänheten kan gå där även om strandskyddet i övrigt tas bort. Alltså, att ta bort strandskyddet går inte bara emot intentionerna i de nuvarande strandskyddsreglerna utan de bryter också mot den nya lagen vad gäller strandskydd.
Det jag säger stämmer naturligtvis.
Det är inte strandskyddsbestämmelserna som reglerar eller i sig medger allmänt tillträde till annans mark. Strandskyddet är det lagliga instrument som reglerar bebyggelserätten som strandskyddszonen. Det är endast efter dispens som man kan få byggrätt inom denna zon.
Det är sedan allemansrättens hävdvunna principer som är avgörande för hur man får/bör vistas på annans mark. Kommunen kan däremot inte hävda allemansrätt och bygga gångvägar på annans mark. Det säger sig självt.
Tommy Lundin
kommunalråd
Du, Tommy, håller på och ändrar dig allt efter som. Först vill du få det till att jag här har pratat om att allmänheten ska ha rätt att promenera på andras tomter. Något jag aldrig har påstått. Vidare försöker du få det att verka som om jag har blandat ihop strandskydd och allemansrätten. Det har jag inte heller.
Allemansrätten är grunden. Allemansrätten säger att allmänheten har tillträde till (nästan) all mark som inte är tomt eller motsvarande tomt i form av hemfridszon.
Jag har hela tiden argumenterat för att man enligt strandskyddet (och allemansrätten) skall få gå nere vid stranden på fastigheterna i Årsta havsbad eftersom dessa fastigheter är så stora att det inte kan anses som att deras tomter eller hemfridszoner når ända ner till vattnet.
Varför försöker du blanda bort korten och påstå att jag säger något annat?
Svara istället på varför ni (kommunen) inte anser att istället strandskyddsreglerna skall respekteras? Varför ser ni inte till att fastighetsägarna tar bort staket, skyltar, betongfundament och allt annat som gör att stranden får ett intryck av att vara privat mark? Varför vill ni inte tillförsäkra de boende och besökande i Årsta havsbad den rätt att gå vid stranden som alla ska ha enligt allemansrätt och standskydd?
Jag glömde en sak och skrev fel på ett ställe. Eftersom det inte går att korrigera kommer samma inlägg en gång till med ändringarna.
Du, Tommy, håller på och ändrar dig allt efter som. Först vill du få det till att jag här har pratat om att allmänheten ska ha rätt att promenera på andras tomter. Något jag aldrig har påstått. Vidare försöker du få det att verka som om jag har blandat ihop strandskydd och allemansrätten. Det har jag inte heller.
Allemansrätten är grunden. Allemansrätten säger att allmänheten har tillträde till (nästan) all mark som inte är tomt eller motsvarande tomt i form av hemfridszon. Utöver det finns strandskyddet som skall hindra exploatering så att stränderna inte skall bli privata tomter. Utan allemansrätten skulle strandskyddet vara nästan helt meningslöst.
Jag har hela tiden argumenterat för att man enligt strandskyddet (och allemansrätten) skall få gå nere vid stranden på de berörda fastigheterna i Årsta havsbad eftersom dessa fastigheter är så stora att det inte kan anses som att deras tomter eller hemfridszoner når ända ner till vattnet.
Varför försöker du blanda bort korten och påstå att jag säger något annat?
Svara istället på varför ni (kommunen) inte anser att strandskyddsreglerna skall respekteras? Varför ser ni inte till att fastighetsägarna tar bort staket, skyltar, betongfundament och allt annat som gör att stranden får ett intryck av att vara privat tomt? Varför vill ni inte tillförsäkra de boende och besökande i Årsta havsbad den rätt att gå vid stranden som alla ska ha enligt allemansrätt och standskydd både enligt gällande och (ännu mer enligt) kommande lag?
Jag kom på en sak till.
Jag har heller aldrig påstått att det skall byggas några gångvägar på annans tomt. Om kommunen bara ser till att strandskyddet respekteras så kan folk bara börja promenera efter stranden. Det behövs inga anlagda gångvägar som kommunen verkar ha stirrat sig blinda på. Om folk bara börjar promenera efter stranden så kommer det med tiden att bli fina stigar som inte påverkar den orörda "skärgårdskaraktären" lika mycket som en anlagd gångväg gör.
Jag är övertygad om att den som läser konversationen får helt klart för sig vem som ändrat sig under dess lopp.
Jag är för egen del fullständigt nöjd med att vi nu verkar vara överens om vad strandskyddet reglerar och vad allemansrätten innebär.
Tommy Lundin
kommunalråd
Jo, jag är också övertygad om det!
Att du sedan undviker att svara på frågorna förvånar mig inte, lite fegt är det dock av dig!
Jag har svarat på dina frågor, men du har inte fått de svar du vill ha. Det är två olika saker.
Jag tar gärna debatt och diskussion och betraktas väldigt sällan som feg. Feg är givetvis inte heller den som tar debatten och diskussionen öppet och i eget namn.
Tommy Lundin
kommunalråd
En diskussion verkar ju inte fungera, kanske måste frågorna vara mer precisa.
Anser du att det som räknas som tomt på dessa fastigheter går ända ner till vattnet?
Om du anser att tomten går ända ner till vattnet, hur går det egentligen ihop med lagarna som reglerar strandskyddet och de Naturvårdsverkets allmänna råd om strandskyddet?
Jag vill inte kommentera förhållanden som rör enskilda och identifierbara fastigheter. Jag svarar därför generellt.
Tomt och fastighet är i dagligt tal detsamma. Däremot är tomtplats en mindre del av en tomt/fastighet. Tomtplatsen är nämligen den privata zonen/hemfridszonen runt ett bostadshus och inom denna gäller inte allemansrätten.
Om man får en strandskyddsdispens måste myndigheten bestämma hur stor tomtplatsen får vara.
Ett äldre bostadshus som byggts innan det krävdes dispens saknar dock i allmänhet en formell tomtplatsbestämning. Det har däremot en etablerad hemfridszon. Hur stort det området är beror på förhållandena på platsen, till exempel i fråga om insyn.
Tommy Lundin
kommunalråd
Okej, tack för det svaret. Jag ska också försöka hålla det mer generellt.
Vad är enligt dig rimligt som största möjliga storlek på en tomtplatsbestämning eller en hemfridszon om det gäller ett äldre bostadshus på en fastighet vid kusten? Tycker du att Haninge bör följa Naturvårdsverkets allmänna riktlinjer om strandskydd som säger högst 1500 kvm om fastigheten ligger vid kusten?
Jag vill som jag tidigare skrivit inte lämna kommentarer som kan uppfattas som direkta synpunkter i enskilda myndighetsärenden.
Jag vill upprepa att storleken på hemfridszonen (tomtplatsavgränsningen) beror på förhållandena på platsen, till exempel i fråga om insyn.
Jag vill också lägga till att den regeringsproposition som låg till grund för miljöbalken anger cirka 2 000 kvadratmeter som riktvärde.
Det finns således olika bud om saken och det blir vid framtida beslut i realiteten en lämplighetsprövning från fall till fall.
Tommy Lundin
kommunalråd
Jag håller med om att storleken på hemfridszonen (tomtplatsavgränsningen) beror på förhållandena på platsen. Det de allmänna råden för strandskydd anger är den maximala storleken, hemfridszonen är alltså oftast mindre än det som nämns där.
Även om man skulle välja det högre värdet för hemfridszonen, 2000 kvm som du nämner, så skulle inte hemfridszonerna på fastigheterna i Årsta havsbad ens då gå ner till vattnet. En hemfridszon på högst 2000 kvm innebär ungefär 45x45 meter, räknat från boningshuset centrum blir det ungefär 22,5 meter ut från mitten av boningshuset. Boningshusen på fastigheterna i Årsta havsbad ligger på ungefär 35 meters avstånd från vattnet eller mer.
Till detta är då bara att upprepa det jag tidigare framhållit, nämligen att en tomtplatsavgränsning bara kan göras i samband med bygglovprövning som innefattar dispens från strandskyddet. För detta krävs att det finns en ansökan från (i allmänhet) fastighetsägaren om att vidta någon form av byggnation på fastigheten. Kommunen kan alltså inte på eget initiativ kliva in och göra tomtplatsavgränsningar.
Tommy Lundin
kommunalråd
Nä, det är riktigt att kommunen inte på egan hand kan gå in och göra tomtplatsavgränsningar men det är å andra sidan ni i kommunen som har ansökt om att upphäva strandskyddet på dessa fastigheter med motiveringen att hela fastigheterna är att anse som ianspråkstagna. Det jag har framfört här om hur stor en tomtplatsavgränsning som mest får vara vid kusten, vilket bör vara tillämpligt även då man diskuterar hemfridszoner, är att själva tomtplatsen på dessa fastigheter inte kan anses gå ända ner till vattnet och sålunda faller hela er motivering om att hela fastigheterna ska anses vara ianspråkstagna.
Så har då diskussionen gått varvet runt. Det förefaller ytterst lämpligt att nu ge länsstyrelsen och regeringen möjlighet att avgöra denna intrikata fråga.
Tommy Lundin
kommunalråd
Sent i tiden har jag skummat igenom den långa diskussionen om strandskydd och hur man skulle kunna göra eller inte göra för att få till en än längre strandpromenad i Årsta Havsbad. För den som inte är bekant med området kan jag upplysa om att man kan promenera kilometervis längs Årsta Havsbads stränder, från dess gränsområde i väster (kallat Sjövreten) via ett fritidsbåtshamnsområde och genom en stor badpark innan man måste göra en kort avvikelse norrut via två mindre sjöfastigheter för att därefter åter komma ner vid stranden och gå bort mot Årsta Brygga. Här måste man dock följa landsvägen en liten bit (ca 500 meter) till Lotsvägen. Sen har man åter en strandpromenad till Årstas östra gräns (Lilla Badparken). Det låter på "Anonym", som av någon anledning vill vara just anonym, att det inte räcker. För mig låter det faktiskt rätt märkligt.
Det finns mycket annat med detaljplaneförslaget som är mer värt att diskutera, och det kommer jag nog att återkomma till.
/Hans Gordon
Ytterligare ett sent inlägg efter att ha läst denna konversation.
Jag undrar lite om inte anonym har fått regeringspropositionen som anger ett riktvärde på 2 000 kvadratmeter lite om bakfoten.
Naturligtvis omfattas inte ytan som byggnaden upptar i dessa 2 000 kvadratmeter. Enligt Anonyms argumentation skulle större hus inte ha rätt till samma hemfridszon som mindre hus vilket självklart inte är riktigt.
Tyvärr är allemansrätten och hemfridszoner otroligt dåligt definerade i lagen och måste som Tommy säger bestämmas från fall till fall. Det går inte att säga att hemfridszonen är 20 meter eller totalt maximalt 2 000 kvadratmeter. Vad som räknas som hemfridszon beror på hur öppen tomten är, hur privat den ligger (större hemfridzon i ensliga områden än bostadsområden) och inte minst personen som utför bedömningen.
Det är inte som många verkar tro, en mänsklig rättighet att kunna ta sig till och promenera utmed vattnet. Byggnader har precis samma rätt till hemfridszon även om de är belägna på vägen till eller vid vattnet.
Jag håller helt och hållet med både Tommy Lundin och "Fastighetsjuristen" i diskussionen om strandskydd och allemansrätten.
Det finns däremot mycket annat viktigt att diskutera avseende föreliggande detaljplaneförslag över Årsta Havsbad. Avsikten är ju att sy ihop ett kommunalt VA-system med en ny detaljplan. Ett nytt VA-system kommer att kosta en normal fastighetsägare 200-400 000 i investeringskostnader (om- eller tillbyggnad för sanitära utrymmen inräknade). Därtill kommer utökade driftkostnader för vatten och el på sannolikt ca 3-4 000 kronor/år.
Samtidigt levererar kommunen en mycket njugg och snål detaljplan avseende byggyta med flera allmänna restriktioner. Det har medfört att åtskilliga ÅH-bor är rätt uppretade. Vid senaste årsstämman för ÅH Samfällighetsförening röstade en klar majoritet ett uttryckligt nej till detaljplaneförslaget.
Kommunen måste, menar jag, sträcka sig lite längre när det gäller möjliga byggytor (oavsett vad Försvarsmakten säger; den vill ju inte medge någonting som skulle kunna medföra framtida klagomål på deras skjutbanebuller).
Något större byggyta, möjligheter för dem som vill att bygga lofthus, och ett skippande av onödiga detaljrestriktioner skulle kraftfullt höja samförståndslusten hos en majoritet ÅH-bor.
/Hans Gordon
Svar till Hans Gordon.
Nej, jag anser det inte vara acceptabelt att Årsta havsbads invånare och besökare inte ska kunna promenera längs hela Årsta havsbads strandsträcka bara för att fyra eller fem fastighetsägare tycker att de ska ha en egen privat strand. Strandsträckor är så pass viktiga för människors välbefinnande och det är därför det finns något som kallas för strandskydd. Jag anser att majoritetens intresse i denna fråga bör gå före några få fastighetsägares.
Svar till fastighetsjuristen:
Det verkar som om du bör söka dig ett nytt yrke om du nu ens jobbar som fastighetsjurist. Först och främst så är det 1500 kvm som är riktvärdet då det gäller fastigheter vid kusten. Storleken 1600 kvm är då en övre gräns. För det andra så stämmer det inte det du säger att hemfridszonen påverkas av husets storlek.
Sedan skriver du:
"Byggnader har precis samma rätt till hemfridszon även om de är belägna på vägen till eller vid vattnet."
Ja, såklart har dom det men om huset befinner sig för långt ifrån vattnet, vilket är situationen för fastigheterna i Årsta havsbad, så når inte deras hemfridszon ner till vattnet.
I svaret till fastighetsjuristen råkade jag på ett ställe skriva 1600 kvm, jag menade även där 1500 kvm.
Svar till Tobias:
HSB köpte marken för sin då planerade sommarstugebebyggelse år 1929. Åren dessförinnan hade några få personer lyckats köpa några sjö- eller strandtomter av markägaren Herman Metz. På den tiden åkte man tåg till Västerhaninge, varifrån man gick ungefär en mil längs stigar som ledde till Horsfjärden. Dessa få personer hade funnit sitt paradis och lät bygga rätt fina hus med utsikt över vattnet. Ett par år senare dundrade HSB in och omvandlade det tysta paradiset till sommarstaden Årsta Havsbad, sannolikt inte bara uppskattat av de redan etablerade fastighetsägarna. Nu vill du, Tobias, att Haninge kommun i samråd med Årsta Havsbads Samfällighetsförening ska expropriera all mark vid vattnet eftersom du av någon anledning inte nöjer dig med de möjligheter att både promenera och bada längs Samfällighetens (det tidigare HSB-områdets) långa och storslagna kuststräckor. Men vad jag har förstått umgås inte kommunen med några sådana planer. Som Tommy Lundin har påpekat har man undersökt om de berörda fastighetsägarna skulle kunna tänka sig att gå med på någon bytesaffär: lämna ifrån sig en del av sin mark vid vattnet för att i stället få rätt att stycka av sina tomter längre upp mot land. Svaren har förstås varit förutsägbara: nej tack! Inte heller den sittande styrelsen i Samfälligheten är för någon expropriation av de äldre privattomterna. Det blir därmed inte någon förlängd strandpromenad i området utan du får nog nöja dig med de kilometerlånga promenader som redan finns. /Hans Gordon
Svar till Hans Gordon:
Om du hade läst igenom min och Tommy Lundins rätt långa diskussion i denna fråga här på bloggen så hade du förstått att jag inte förespråkar en strandpromenad i likhet med tex den som finns mellan Sjövreten och den stora bryggan vid Båtstigen. Skulle en sådan anläggas så skulle det mycket riktigt krävas att kommunen eller samfälligheten blir ägare till markområdet närmast vattnet. Jag förespråkar inte en sådan strandpromenad. Läser du mina inlägg i början så ser du att jag bara vill att stranskyddet ska gälla och att folk ska kunna promenera längs vattnet på stranden och stigar på samma sätt som man idag kan promenera på en stor del av Årsta havsbads kuststräcka. För att det ska vara möjligt krävs bara att de berörda fastighetsägare tar bort de olagligt uppsatta staket som går ända ner till vattnet, betongfundament, bryggor, olika avsprärrningar och skyltar som förkunnar att det är privata tomter. Enligt strandskyddsreglerna och vårt lands lagar får sådana staket och skyltar inte sättas upp utan byggtillstånd och dispenser från strandskyddet.
Så, Hans Gordon, sluta hitta på att jag vill expropriera någons tomt eller dylikt. Det vill jag inte. Sluta även att påstå att det krävs expropriation för att folk ska få gå längs hela kuststräckan i Årsta havsbad för det gör det inte. Det enda som krävs är attfastighetsägarna följer de lagar och regler som gäller i vårt land och att kommunen om fastighetsägarna inte följer dem ser till att lagarna efterlevs.
Till Tobias
Jag har varit sommarboende i Årsta Havsbad sedan mitten på 1940-talet (då jag var barn). På den tiden dominerade HSB via sitt HS AB Årsta Havsbad. Badparken ägde man bara fri rätt att vistas i om man var utrustad med en HSB-bricka. Annars fick man lösa biljett. Vakter kontrollerade huvudentrén vid Torget. Så var det med allemansrätten på den tiden.
De så kallade privattomterna låg där de ligger idag. De uppfattades, rätt eller orätt, som privata sjötomter och det var nog inte någon som på något sätt krävde att alla minsann skulle ha rätt att promenera längs stranden, inkräktande även på privattomterna. Staketen såg då ut som de gör även idag, så även diverse lusthus (något har tillkommit) och bryggor.
Först nu, i år, har det uppdagats att alla dessa privattomter inte har eget sjövatten (några har det). Exakt var tomtgränserna går utreds för närvarande, men förmodligen ligger de vid normalt vattenbryn. Du vill att kommunen nu ska ta i med några slags tuffa hårdhandskar och se till att all byggnation, staket inkluderade, som med all sannolikhet ligger på privattomternas stränder ska bort för här ska nämligen allmänheten trampa upp strandpromenadstigar. Jag är inte alls säker på att kommunen har några självklara myndighetsmandat att göra det, och jag är dessutom tveksam till om du har någon majoritet med dig som verkligen vill utföra några sådana aktioner mot fastighetsägarnas uttryckliga vilja. Nu driver du enligt min mening dessutom allemansrätten in i absurdum när du räknar metrar från en huvudbyggnadens mittpunkt ner till stranden.
Allemansrätten är tänkt att brukas med största möjliga hänsyn till de boende. Även om man rör sig omedelbart utanför en hemfridszon bör man göra det med försiktighet och ödmjukhet. Stör man så stör man och då får man som störande försöka finna sig i det och maka på sig lite mer.
Sen begriper jag fortfarande inte varför det inte räcker med att gå strandpromenader inom och längs med Samfällighetens marker. Och jag tycker fortfarande att det finns betydligt mer angelägna frågor att diskutera i detaljplaneförslaget - i första hand byggrätterna.
Svar till Tobias Lindgren:
"Riktvärdet" på 2 000 kvadratmeter används vid nybildandet av fastigheter inom område som omfattas av strandskydd. Detta för att omedelbart fastställa hemfridszonen/tomtens omfattning.
Normalt ska tomtplatsen inte få gå ned till strandlinjen. Men jag poängterar att detta gäller för nybildande av fastigheter och att för redan befintliga bestäms hemfridszoner utifrån rådande förhållande.
Nu vet jag inte hur förhållandena ser ut på plats, men om inte strandlinjen omfattas utav byggnadernas hemfridszoner så har inte fastighetsägarna rätt att utestänga allmänheten med staket och dylikt. Komplementbyggnader i form av bryggor och sjöbodar har som regel ingen egen hemfridszon mer än ytan de upptar.
Samanfattningvis så är 2 000 kvadrat endast ett riktvärde och det går absolut inte att mäta dessa från centrum av hus eller liknande. Hemfridszoner och allemansrätten är sveriges diffusaste lagar och kan endast avgöras från fall till fall. Tyvärr!
Svar till fastighetsjuristen:
Bättre svar denna gång, mer utförligt. Allt du säger stämmer förutom att det inte är 2000 kvm utan 1500 kvm som gäller. 2000 kvm är hemfridszon i allmänhet medans 1500 kvm gäller vid kusten. Det är bara att kolla upp.
Sedan detta med att jag har beskrivit knappt 20 m ut ifrån centrum på huset är för att jag har velat förtydliga hur stort ett sådant område egentligen är. Jag vet att det inte är exakt så man mäter och jag vet att 1500 kvm är ett riktvärde. Värt att veta är dock att 1500 kvm vid kusten är ett övre riktvärde, hemfridszonen ska heltst vara mindre än så.
Av förhållandena på plats så tyder det mesta vad jag kan förstå att hemfridszonerna för dessa fastigheter inte bör gå ner till vattnet. Det finns några små uthus på en del av fastigheterna rätt nära vattnet men som du sa ska sådana byggnader inte ha egen hemfridszon. Huvudbyggnaderna ligger säkert en 40-45 meter från vattnet överlag.
Svar till Hans Gordon:
Vad är det du vill säga egentligen? Bara för att det inte fanns någon allemansrätt och strandskydd förr så borde det inte vara det nu heller? Tyck så du, jag håller inte med dig och inte lagen heller.
I övrigt, det är mycket du tror i ditt inlägg. Du "är inte säker på att kommunen har några självklara myndighetsmandat" och du är "tveksam till om du (jag) har någon majoritet med dig (mig)". Istället för att tro bör du ta reda på fakta, det är bättre. Enligt de regler och lagar som gäller borde kommunen ta tag i detta men om de inte gör blir det kanske Länsstyrelsen som får göra det istället. Vi får se, ärendet ligger där nu.
Jag håller med om att det även finns andra frågor att diskutera vad gäller detaljplaneförslaget. Jag håller inte med dig om att det behövs utökad byggrätt här i Årsta havsbad. Det skulle fungera fint om det förblebv 60 kvm men att byggreglerna i övrigt stramades upp så att det inte går att bygga tex loft. Kommunens förslag med 70 kvm skulle också gå bra. Tillåter man större byggrätter, så som du förespråkar, så skulle man förstöra Årsta havsbad. Husen skulle bli allt för stora för de små tomterna och snart skulle Årsta havsbad bli liks fult som tex Vega eller Kvarntorp. Så vill i vart fall inte jag ha det.
Kom nu inte och försök påstå att det inte går att bo på 60 eller 70 kvm. Det gör det nämligen. Jag och min familj bor permanent i Årsta havsbad, två vuxna och två barn, på mindre än 60 kvm, inte har vi loft eller källare som det går att bo i heller, och det går bara fint.
Svar till Tobias:
Du tycks inte veta vad jag vill och jag vet inte heller riktigt vad det är som driver dig. Vi är väl, som man brukar säga ibland, från lite olika planeter. Vi har säkert olika perspektiv, förhoppningar och drömmar om mycket, kanske det mesta.
Jag tänker nu inte fortsätta den här debatten på den här sajten. Jag vill bara klargöra att jag inte tänker göra dig sällskap när du vill stövla in i vissa fastighetsägares privata domäner, mot deras uttryckliga vilja. Jag behöver inte det och jag tillhör den generation som gillar att både ta och visa hänsyn. Man kan vara solidarisk på många sätt, även med dem som skaffat sig egna hem på tomtmark som ligger vid vatten, i synnerhet om tomtmarken införskaffades för snart hundra år sedan. Det är lätt att få för sig att den typen av hänsyn och solidaritet inte ryms i ditt tänkande.
Sen skiljer vi oss - förstås - också åt i våra synsätt kring byggrätterna. Du menar att något störrte byggrätter kommer att förstöra Årsta Havsbad. Det är naturligtvis en föreställning och inte något som har med fakta och realiteter att göra.
Därmed avslutar jag mina inlägg i det här sammanhanget. Vi får sedan se hur framtiden kommer att bli.
Fastighetsjuridik kan vara ett mycket ansträngande område att driva med. Förmodligen finns det inget annat juridiskt fält som engagerar människor på detta vis. Alla har en åsikt, ofta högljudd sådan, som inte baserar sig på vad är förenligt med lagen över huvud taget.
För att undvika att göra sig ovän med grannar genom personliga åsikter, felaktiga överklaganden, processer mm så är min starka rekommendation att man först tar reda på vad lagen säger och vad som faktiskt gäller. Om folk gjorde detta så skulle förmodligen tvister i fastighetsrelaterade mål i tingsrätten och fastighetsdomstolen halveras, minst!
Ta reda på vad som faktiskt gäller innan du gör dig ovän med grannar och spenderar en massa pengar på ombud och advokater. Trots att ingen fastighet är den andra lik och förhållandena på plats spelar stor roll så kan en konsultation med fastighetsjurist, lantmätare eller annan sakkunnig person hindra stora problem i framtiden!
Till Tobias Lindberg:
Exakt så här lyder miljöbalkspropositionen:
"Om dispens för strandsskydd meddelas, skall länsstyrelsen enligt paragrafens första stycke bestämma i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars används för det avsedda ändamålet. Tomtplatsbestämningen skall skiljas från fastighetsbildningen.
En tomtplats för ett bostadshus måste dels medge en förnuftig användning av huset och tillhörande anordningar, dels göra så litet intrång som möjligt i allemansrätten. En sådan tomt bör normalt inte bestämmas så att den går ned till strandlinjen. Enligt miljöbalkspropositionen bör en hustomt normalt inte omfatta mer än 2 000 kvm (NAR)
Gammal bebyggelse kan sakna tomtplatsbestämning, men ändå ha en hävdad hemfridszon. När det blir aktuellt med en strandskyddsprövning av någon byggnad eller anordning i anslutning till en sådan bebyggelse bör tomtplatsbestämningen omfatta både den nya byggnaden (eller motsvarande) och den tidigare bebyggelsen. (NAR)"
Som sagt, man skall inte ha för högljudda åsikter om saker man inte är helt säker på är riktiga! När det uppdagas blir övriga arguments och åsikter som personen framför betraktade som tvivelaktiga oavsett om dessa är helt riktiga.
Svar till Fastighetsjuristen:
Relevanta citat från Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:1 Strandskydd sidorna 54 och 55:
”En tomtplats för fritidshus bör i allmänhet omfatta högst 2 000 m2
och vid kusten högst 1500 m2.”
”I formellt hänseende är tomtplatsbestämningen inte knuten till
rådande fastighetsindelning och den behöver inte heller motsvara
fastighetsgränserna.”
”Det kan dock finnas fastigheter som är så stora eller har en sådan utformning
att det vid tomtplatsbestämningen finns anledning att hävda
allemansrätten inom en del av fastigheten.”
”Tomtplatsen bör bestämmas så att intrånget i allemansrätten blir så
litet som möjligt.”
”Tomtplatsbestämning skall göras även i de fall dispens lämnas för
uppförande av byggnad eller anordning utanför redan ianspråktaget
område. Beslutet kan t.ex. avse en sjöbod eller ett båthus utanför
etablerad tomtplats. Som regel bör då anges att endast det område på
marken/vattnet som fordras för själva anläggningen får tas i anspråk.
Härigenom begränsas ianspråktagandet till det område som behövs
för den aktuella verksamheten och allmänheten avhålls inte från att
passera eller nyttja angränsande område.”
Finns att läsa på: http://www.naturvardsverket.se/Documents/allmrad/ar_97_1.pdf
I övrigt behöver inte så mycket sägas. Känns som att du, Fastighetsjuristen, borde ha koll på detta.
Planen för Årsta Havsbad är mycket märklig.Om man åker Årsta Havsbadsvägen från Västerhaninge så kan man se att 80% av samtliga hus ser ut som små villor.Många har byggt loft och har säkert större byggyta än en 12/del av tomten alltså den gällande detaljplanen.Mängder av hus har en väldigt modern tappning.Vilket är väldigt vackert och värdehöjande för både kommunen och invånarna här.Oavsett kommunalt V/A eller inte.Jag tycker att alla ska ha samma rätt att kunna bygga ut sitt hus på det sättet som man nu gjort de senaste 15åren.Sedan är det rätt många som byggt de senaste åren nya fina hus trots att det är byggstop.Ser också att man bygger grunder och dylikt.Har även sätt hus innen i området som är rejält stora och alldeles för bredda gavlar.Höjden säkert över 6 meter i bygghöjd och rejäla takvinklar.
Varför har Ni gett tillstånd till detta tidigare.Finns nog mängder av bygglov som Ni godkännt.Varför ska man nu stoppa vidare utbyggnad när man dessutom vill att folk ska betala uppemot 400 000kronor för små stugor.Värdet kommer att sjunka och många tvingas sälja men vem vill köpa?? Området kan då bli ännu mer attraktivt för ljusskygga individer som redan har skrämt upp oss i Årta Havsbad.Tvåa på listan på mest inbrott under 2009 första halvåret alltså i hela Stockholm.
Många personer oftast de äldre med små pensioner och små hus kanske inte har lust att betala massor av pengar för ett avloppsystem som man inte använder.Full respekt för detta.Men om man ändå ska vara med och betala varför tror Ni då att man vill begränsa byggrätten.De blir en väldigt dålig affär för alla inblandade.Försvaret vill inte ha mer klagomål än man redan fått.Vilket jag tror kan eskalera vid att reta upp hela Årsta Havsbad.Tror det är det sista man ska göra.Nej jag tycker hela planen är amatörmässig och helt uppåt väggarna.Har varit på möten med samtliga föreningar inom området.
Det som blir om inte man ändrar planen och höjder byggrätten och framförallt tar bort 10% regeln.Den skapar orättvisor.Sedan att man ska kunna uppföra två byggnader på tomten istället för en liten högre och större med normala takvinklar, kan jag inte förstå.Kommer att förstöra hela Årsta Havsbad om man ska bygga långa baracker istället för stilliga moderna hus.Men man ska självklart försöka bibehålla den gröna och fina med Årsta Havsbad.
Alltså vill ha svar av Tommy Lundin angående detaljplanen som är utställd på nytt.Se min artikel som sändes här om dagen.
Vore trevligt med ett svar.
Jag vill under nu pågående utställning inte lämna några detaljerade synpunkter på det utställda planförslaget. Det vore fel av mig eftersom både jag och övriga politiker i stadsbyggnadsnämnden seriöst och förutsättningslöst ska ta del av alla synpunkter som kommer in. Däremot kan jag mycket väl redogöra för min och kommunens grundinställning.
När det gäller utvecklingen i Årsta havsbad finns det fortfarande enkelt uttryckt tre huvudlinjer bland de boende och fritidsboende i Årsta havsbad. En grupp vill i huvudsak bevara sportstugeområdet som det är. En annan grupp anser att en påkoppling till kommunalt vatten och avlopp måste ske och att en sådan i så fall måste kombineras med en viss utökad byggrätt. En tredje grupp anser att området borde kunna utvecklas till ett mera utpräglat året-runt-boende med mera av villakaraktär.
Kommunen valde redan för fyra år sedan att slå fast fyra viktiga utgångspunkter för det fortsatta planarbetet när det gäller Årsta havsbad. Dessa gäller i allt väsentligt fortfarande.
För det första måste området få en modern vatten- och avloppsförsörjning av såväl miljö- som standardskäl. Det pågår en omfattande permanentbosättning i området och på sikt kommer situationen med enskilda lösningar inte att hålla i ett miljöperspektiv. Stora miljö- och boendeproblem riskerar att uppkomma.
För det andra måste det ges möjlighet till en viss standardhöjande utökning av byggrätterna. En sådan utökning höjer ju också värdet på fastigheterna, vilket ger goda möjligheter för fastighetsägarna att på sikt få igen sin investering i vatten, avlopp och tillbyggnad.
För det tredje är det viktigt att området inte i sin helhet får en traditionell villakaraktär, utan att områdets särart och speciella gestaltning kan bibehållas på ett bra sätt. Därmed inte sagt att varje form av utveckling eller förfining är utesluten.
För det fjärde måste planarbetet bedrivas så att Försvarsmaktens intressen beaktas på ett rimligt sätt. Områdets utveckling får inte hindras av detta riksintresse, men utvecklingstakten kommer i hög grad att vara beroende av en öppen och ärlig dialog med Försvarsmakten. Denna dialog har fortsatt och resulterat i ett "handslag" på att en viss utökning av byggrätterna och en utbyggnad av ett gemensamt VA-system i området är både möjlig och önskvärd.
Tommy Lundin (FP)
kommunalråd
Tack för svaret Tommy! Och jag kunde tolka det som lite positivt i november mörkret.Tänker framförallt på att det inte ska bli en spökstad vilket det skulle kunna bli om fel beslut fattas.
Politik är ju både att vilja och att kompromissa mellan olika viljor. Ibland kan det tendera att gå lite i stå när kompromisserna tycks vinna över viljan. Faktiskt är det så med det nu åter igen utställda detaljplaneförslaget för Årsta Havsbad.
Jag beklagar om jag låter alltför kritisk, men det tenderar nu till att bli varken hackat eller malet. Samtidigt som Haninge kommun friskt och starkt satsar på att bli en framtidsdriven och modern kommun riskerar tyvärr Årsta Havsbad att bli ett Skansenliknande reservat. Man trycker på att Årsta ska fortsätta att vara en sommarstad och får det till att låta som om man absolut inte vill uppmuntra människor att bo och vistas i området höst, vinter och tidig vår. Man lägger restriktion på restriktion på byggrätterna även om man medger en viss, mindre utbyggnadsrätt (den kommer dock att "ätas upp" av alla moderna energisparkrav bl a innebärande tjockare väggar).
Kommunalt VA - tack för det! Det behövs. Men de boende måste få något tillbaka för dessa kostsamma investeringar och fördyrade driftkostnader.
Tommy - du har fel på en punkt. Det finns inte någon grupp i området som vill omvandla Årsta till någon modern villaförort. Det finns egentligen bara två grupper: en som absolut inte vill ha kommunalt VA (dyrt) och som just därför slåss för att ha kvar Årsta som det en gång var - ett småskaligt sportstugeområde endast för sommarbruk. Och så finns det en annan, växande grupp, som vill ha kommunalt VA men som vill ha mer moderna, stilfulla byggrätter (dock inte några villor) med klimatsmarta lösningar, typ solpaneler på taken och liknande. Med stilfulla byggrätter menas trevliga småhus med möjligheter att bygga loft eller inredningsbara vindar - exakt så som ett hundratal Årstabor redan fått tillstånd att göra. Därutöver fortsatt gröna lungor, grusade småvägar med mera.
Exakt så torde Sven Wallander ha förespråkat idag - om han nu hade levt och verkat. Man måste nämligen leva med och för sin tid. Årsta Havsbad har alla chanser att bli ett levande skärgårdssamhälle av hög och god klass, en ljuspunkt för kommunen.
Lägg inte Årsta Havsbad i fortsatt mörker,
vädjar
/Hans Gordon
Hans Gordon verkar ha glömt bort att det fanns en rätt stor grupp, jag skulle uppskatta den till ungefär en tredjedel av alla som var på årsmötet, som ville anta kommunens förslag till detaljplan av anledningen att man ville ha kommunalt VA så snart som möjligt och man ville ha de begränsningar av byggrätterna som kommunen har föreslagit. Men då vi inte är med i någon av grupperna Bevara sommarstaden eller Fastighetsägarföreningen så kanske Hans Gordon inte räknar med oss?
Jag har varken sett eller hört någon tredje drivande grupp avseende detaljplaneförslagen och VA-frågan. Jag räknar då inte in Samfällighetsföreningen, vilken förvisso också driver vissa frågor (t ex hur och var huvudledningen bör läggas i Årsta o. dyl.). Bevarandeföreningen vill bevara den småskaliga sommarstaden utan kommunalt VA. Fastighetsägareföreningen vill att kommunalt VA ska införas men kräver att byggytor och byggnormer blir tillräckligt generösa för att de kostsamma VA-investeringarna ska löna sig. Fastighetsägareföreningen motsätter sig en återgång till en idag lätt föråldrad sportstugemodell, utan tycker att det är rimligt att man fortsätter tillåta byggnation av hus liknande sådana som redan finns uppförda i mängd i området - gärna med loft för dem som så önskar.
Tobias Lindberg tycker sig förstå att det finns en större gruppering som vill ha VA, men som nöjer sig med de lite ladliknande byggnationer med diverse byggrestriktioner som kommunen förespråkar. Det är möjligt att den gruppen finns, men den är i så fall inte organiserad och den har hittills inte gjort sig synlig i de offentliga möten om detaljplanen och VA som hållits i Årsta och i Haninge Garnison; inte heller i media. Därmed är det svårt att få grepp om den verkligen existerar.
Du har helt rätt, Hans Gordon, att det inte finns en tredje organiserad grupp. De jag talar om är den tredjedel som närvarade vid årsmötet som röstade emot förslaget att förkasta kommunens detaljplan. På dig låter det som att alla boende i Årsta havsbad är emot kommunens förslag på detaljplan men så är det inte. Saken är den att det finns många som tycker att både Bevarandegruppen och Fastighetsägarföreningen är alltför extrema i sina ställningstagande.
Jag vet faktiskt inte vilket årsmöte du talar om, Tobias. På det årsmöte jag bevistade i april i år, arrangerat av Årsta Havsbads Samfällighetsförening, röstade en klar majoritet i enlighet med den motion som Ingwar Åhman-Eklund, ordförande för Fastighetsägareföreningen, hade lagt fram. Han yrkade att årsmötet skulle säga ett klart nej till detaljplaneförslaget, främst förebärande att kostnaderna för kommunalt VA blir mycket stora samtidigt som kommunen radikalt minskar möjligheterna att utveckla bostäderna i området. Samfällighetens styrelse föreslog stämman att bifalla motionärens förslag. Tre (av över hundra) närvarande medlemmar yrkade avslag på motionen, men, som sagt, motionen accepterades av en överväldigande majoritet. Såvitt jag minns räknades inte rösterna (eftersom majoriteten var så tydlig) och det är därför svårt att avgöra om så många som en tredjedel ville något annat.
Står Fastighetsägareföreningen för något extremt? Tja, om det är extremt att tycka att den typ av byggnation som sedan många år tillbaka är etablerad i området (jag tänker då på lofthus) borde få byggas även i framtiden av dem som så önskar så må det kallas extremt. Själv tycker jag att det är realistiskt och rättvist. Dessutom är min bedömning att en försiktig sådan fortsatt byggnationsmöjlighet enbart kommer att bidra till områdets utveckling på ett positivt sätt. Det blir mer liv i bygden, fler som vill och kan vara där, inte bara några få sommarveckor, utan året runt - under helger och ferier (om man nu inte väljer att bosätta sig där permanent). Därmed kommer även olika former av service till invånarna att öka och vi kommer att få ett mer levande skärgårdssamhälle och inte som nu ett under större delen av året halvdött, mörkt Årsta Havsbad.
Det var mycket riktigt samfällighetens årsmöte jag syftade på. Det stämmer att det var en klar majoritet som röstade för styrelsens förslag, ca två tredjedelar, så klar att det inte behövdes räknas. Men ändå, det var ca en tredejedel som var emot styrelsens förslag, dvs en tredjedel som tyckte att kommunens förslag på detaljplan var bra. När du skrev högre upp i denna tråd lät det på dig som om alla i Årsta havsbad tyckte att kommunens förslag på detaljplan var dålig och så var det ju inte och det var därför jag tog upp detta.
Sedan detta som du säger att det inte går att bo här ute om man inte får bygga större än man får idag, det är ju bara trams. Vi bor här ute permanent, vi har inte loft och vi är fyra i familjen och det går jättebra.
Gradvis kommer de flesta av Årsta Havsbads stugor att behöva förnyas. En av kommunen föreslagen byggyta på max 70 kvm betyder inte motsvarande boarea. Energisparande, tjocka ytterväggar blir snart ett krav, vilket innebär att en framtida Årsta-familj får nöja sig med max lite dryga 55 kvm att bo på.
Det kommer alltid att finnas de som i likhet med dig, Tobias, säger att det funkar; man tränger ihop sig och så går det bra ändå. Men det kommer att finnas allt fler som vill bo aningen bekvämare och som kanske också vill ha utrymme för någon övernattande gäst. Efter det att kommunen infört året-runt-VA kommer kraven med största sannolikhet som ett brev på posten. Varför kan vi inte enas om att de som så önskar skulle kunna få bygga lofthus? Då ökar boarean en del; man kan fortsätta att spara marken till förmån för grönskan, och man förändrar inte Årsta Havsbads karaktär av idag.
Skicka en kommentar