På kommunstyrelsens möte i går behandlades den politiska majoritetens förslag till hur Haninge kommun på ett ordnat sätt ska möta en något kärvare ekonomisk framtid. Majoritetsförslaget innebär att samtliga nämnder och förvaltningar ska se över sina sätt att arbeta. Syftet är att ständigt se till att vi överallt arbetar effektivt och rationellt. Fokus ska ligga på att för lång tid framöver säkra tillräckliga resurser för våra kärnverksamheter, till exempel skola, vård och omsorg.
Därför föreslog den politiskta majoriteten att 0,6 % av 2009 års ekonomiska ramar bör vara målet för en sådan översyn och kostnadsreducering. Var och en förstår ju då att 99,4 % av 2009 års ekonomi samt skäligt påslag för pris- och löneökningar kommer att vara grunden för nämndernas och förvaltningarnas ekonomiska ramar år 2010. Om detta gällde en hushållskassa på säg 15 000 kronor i månaden så skulle kravet på kostnadsreducering motsvara 90 kronor i månaden. Det skulle säkert märkas och kräva någon åtgärd av hushållet, men det vore nog väldigt få som skulle kalla det katastrof.
Jag tror verkligen att det är få - förutom ett oppositionspartis företrädare - som skulle springa ut och hota Haningeborna med att ekonomiska nedskärningar som raserar välfärden står för dörren. Om man hävdar att all välfärd i Haninge står och faller med 0,6 % och inte ryms i 99,4 % så är det ett klart underkännande av alla de kommunalt anställda som gör ett jättefint jobb i bland annat Haninges vård, skola och omsorg.
När sedan samma parti menar att det går hur bra som helst att dra 3 miljoner från stadsbyggnadsnämndens budget (dvs 3,6 % eller sex gånger mer än 0,6 %) utan att det skulle märkas eller kännas blir det rent pinsamt. Särskilt pinsamt blir det när detta parti samma dag på sin hemsida - efter ett möte med Handelskammarens VD - basunerar ut att Haninge måste hantera bygglovsärenden snabbare. Jag väntar fortfarande på att få höra en förklaring på hur mindre pengar kan ge bättre och mer verksamhet. Om det vore så skulle ju det mesta kunna lösa sig genom minskade ekonomiska ramar.
Sans, sanning, balans, vett och sunt förnuft är bra att ha i politiken. Det har gällt förr och det bör gälla även när man hamnar i oppositionsställning.




